Förstå myopi

Tillståndet kan börja utvecklas under puberteten och blir progressivt värre tills ögat slutar växa, men myopi kan också förekomma vid mycket ung ålder. En studie visar en viss ökning av myopi hos barn i Sverige.

Tecken & symptom

Det finns några symptom på kortsynthet att se upp för:

• Huvudvärk
• Ögonansträngning
• Kisande
• Att sitta nära föremål (TV eller skrivtavlor)
• Gnugga ögon (mer än vanligt)

Komplikationer till följd av myopi

Obehandlad myopi hos barn, eller ett allvarligt fall hos en vuxen, kan leda till ett antal relaterade ögonsjukdomar.

Dessa inkluderar:

• Vindögdhet (strabimus) – Ögonen går i olika riktningar.
• Skelögdhet (amblyopi) – Ett öga utvecklas inte korrekt.
• Glaukom – Trycket i dina ögon ökar.
• Katarakt – Linsen blir grumlig och fläckig.
• Näthinnan lossnar – Näthinnan lossnar från blodkärlen (som levererar näringsämnen & syre).

I svåra fall av närsynthet kan sträckningen av ögongloben leda till repor i näthinnan eller att den börjar lossna. Blodkärlen kan växa under näthinnan, vilket kan påverka ditt seende, men om det upptäcks och behandlas tidigt kan förlust av seende förhindras.

Vad orsakar myopi?

Myopi kan orsakas av en missbildad lins, hornhinnan, eller att ögongloben stoppar ljuset från att nå näthinnan. Detta innebär att ljuset inte bryts på rätt plats i ögat, vilket ger dimmigt seende. Tillståndet kan vara ett resultat av olika miljömässiga och genetiska faktorer.

Hur ditt öga fungerar: Grunderna

Följande fyra delar av ögat samverkar för att det ska fungera:

Hornhinnan och linsen – Dessa sitter på framsidan av ögat och fungerar som en kameralins för att fokusera ljuset på näthinnan.
Näthinnan – Detta är ett lager med ljuskänsliga celler i den bakre delen av ögat som känner av ljus och färg innan de omvandlas till elektriska signaler.
Den optiska nerven – Detta är en nerv bakom ögat som skickar elektriska impulser som ska tolkas av hjärnan.

Hornhinnan, linsen & ögats form

När ögat är korrekt format kommer ljus som passerar genom hornhinnan att bli fokuserat med hjälp av linsen direkt på näthinnan.

En person med myopi tenderar att ha ögon som är något för långa, vilket gör att ljuset blir fokuserat framför näthinnan istället för på den.

Andra orsaker

Det finns några andra möjliga orsaker till närsynthet:

Genetik – Barn som har antingen en eller båda föräldrar med närsynthet är mer benägna att utveckla tillståndet. Forskare har funnit över 40 gener kopplade till dålig långdistanssyn och dessa gener kan påverka strukturen i ögat, samt kommunikation mellan ögon och hjärna.

Lite vistelse utomhus – Det finns viss forskning som visar att tiden utomhus vid en ung ålder kan bidra till att minska risken för att utveckla närsynthet. Det kan också bromsa progressionen för dem som redan har det. Detta kan bero på de ökade ljusnivåerna utomhus jämfört med inomhus.

Arbeta nära något – Långa perioder som ägnas åt att koncentrera sig på föremål som hålls nära ditt ansikte eller din kropp, såsom böcker eller mobiltelefoner, kan öka risken för kortsynthet.

Hur diagnostiseras myopi?

Myopi kan vanligtvis diagnostiseras vid en vanlig synundersökning. Eftersom barn kanske inte känner igen symptomen, är det viktigt med regelbundna ögonundersökningar för att tidigt upptäcka det innan det blir allvarligt.

Undersökning av barn

Nyfödda barn får vanligtvis sina ögon testade inom 72 timmar efter födseln i förbyggande syfte, medan ett andra ögontest bör ske när de är sex till åtta veckor gamla, detta för att kontrollera att det inte finns några problem efter födseln.

När barnet är i ett- eller tvåårsåldern kan frågor om barnets hälso- och synutveckling börja ställas vid hälsokontrollerna. Du kan efterfråga en ögonundersökning om du misstänker att det finns problem.

Barn bör få sina ögon undersökta minst en gång om året hos en optiker – för barn under 16 år, och barn under 19 år som studerar heltid, ska dessa kontroller vara gratis.

Det finns tre typer av ögonspecialister ditt barn kan hänvisas till för ytterligare tester:

• Optiker specialiserar sig på tester, diagnostisering och behandling av olika tillstånd som har att göra med dåligt seende. De kan arbeta på sjukhus, kliniker, eller hos en optiker, och kan normalt sett skriva ut glasögon eller kontaktlinser.
• Ögonläkare är specialiserade på diagnos och behandling av ögonproblem. De arbetar generellt sett på sjukhus.
• Ortoptister är specialister på frågor som rör ögonmuskler och rörelse, samt utveckling av seendet. De kan vanligtvis hittas på lokala kliniker och sjukhus.

Ögonundersökningar

Om inte annat förespråkas av läkare eller ögonvårdsspecialist, bör vuxna genomgå en rutinmässig synundersökning en gång vartannat år. En rutinmässig synundersökning innebär att man får sitt seende och sin ögonhälsa testad, och tar normalt sett mellan 20–30 minuter.

Du kommer att bli ombedd av optiker att berätta om din sjukdomshistoria, eventuella symptom du har, hur länge du har haft dem och mer allmänna frågor om din livsstil, hälsa, och vilken medicinering du tar.

Efter att ha tagit del av din information, kommer optikern att ge dig en ögonhälsoundersökning – detta inkluderar att med ett oftalmoskop lysa genom din pupill och studera ögats reflexer (hur det reagerar när det utsätts för ljus) och insidan av ögat. De kommer också att titta på koordinationen och rörelsen hos båda dina ögon för att bekräfta att de fungerar tillsammans.

Din sjukdomshistoria och ålder kan avgöra om du även undersöks för andra tillstånd. Vanliga exempel på sådana tillstånd är glaukom, där trycket i ögat kan skada den optiska nerven, och diabetesretinopati, där seendet hindras av nya blodkärl som bildas i ögat som ett resultat av högt blodsocker och högt blodtryck.

Efter en undersökningen av ögats hälsotillstånd görs en synundersökning där långa, mellanlånga och korta avstånd för seendet kontrolleras. Skarpheten på ditt seende kommer också att testas, vilket kan innebära att du får läsa av en Snellen-tabell där bokstäverna gradvis blir mindre. Om du använder korrigerande linser kan du undersökas med och utan dem. Optiker kan utföra ytterligare tester om det finns problem med ditt seende för att fastställa exakt vad problemet är och hur man behandlar det.

Hur behandlar man närsynthet?

Myopi behandlas vanligtvis med korrigerande glas, såsom glasögon eller kontaktlinser. Men ögonlaserkirurgi blir allt mer populärt (även om det inte gratis), och i de fall där detta inte fungerar eller inte är möjligt finns det konstgjorda linsimplantat – men detta är en relativt ny metod.

Förebyggande

Närsynthet kan inte riktigt förhindras och ju större barnen blir, ju värre blir det ofta. Ju tidigare ett barn börjar förlora seendet, desto snabbare försämras seendet och detta blir allvarligare när de åldras. Men, processen avstannar vanligtvis runt 20 års ålder.
Även om det inte finns någon behandling som kan stoppa försämringen, finns det några metoder som kan bromsa utvecklingen:

• Atropin-ögondroppar – Forskning har visat att dessa droppar kan göra att tillståndet utvecklas långsammare. Dock kan starka ögondroppar orsaka biverkningar (till exempel fotofobi eller lässvårigheter), men svagare ögondroppar finns att köpa i Sverige.
• Bifokala kontaktlinser – Dessa kan också bidra till att bromsa utvecklingen av närsynthet.
• Orthokeratology – Denna metod innebär att man bär en hård kontaktlins medan man sover – det minskar tillfälligt hornhinnans krökning för att förbättra ditt seende så att du slipper bära glasögon under dagen. Detta är dock inte ett botemedel då hornhinnan vanligtvis återfår sin normala form efter ett tag.

Korrigerande glas

Korrigerande glas ges enligt ditt recept och de hjälper till med att fokusera ljuset direkt på din näthinna, korrigera brytningsfel som orsakar tillståndet, och ser till att föremål på långt håll blir skarpa och i fokus.

Eftersom ditt seende förändras med åldern, kan ditt recept också ändras. Som ett resultat kan du behöva två par glasögon – ett par för långa avstånd och ett för korta avstånd, eller så kanske du tycker att det är enklare att använda bifokala eller progressiva glas för att kunna se på båda avstånden med ett par glasögon.

Då kontaktlinser är lätta och inte känns av så mycket kan de vara att föredra före glasögon – men de kan också kräva mer underhåll. Engångslinser bärs normalt sett en gång om dagen och kastas sedan, medan återanvändbara linser måste desinficeras innan du kan använda dem igen. De bör inte bäras under natten eftersom detta kan uppstå en infektion om de fastnar. Bra linshygien är också viktigt för att undvika ökad infektionsrisk.

Ögonlaserkirurgi

Ögonlaserkirurgi används för att korrigera brytningsfel. Vid behandling av myopi används laser för att avlägsna delar av hornhinnan och platta till den något, så att ljuset fokuseras på näthinnan istället för framför den.

Det finns tre huvudsakliga typer av ögonlaserkirurgi:

• Fotorefraktiv keratektom (PRK) – En excimerlaser används för att avlägsna en del av hornhinnans yta (epitelial), och exponerar hornhinnans vävnad. Lasern används sedan för att omforma vävnaden (stromal) för att korrigera brytningsfelet.
• Laserepitelial keratomileusis (LASEK) – Alkohol används för att mjuka upp epitelskiktet i hornhinnan innan en liten flik lyfts för att exponera stromalskiktet. Lasern används sedan för att omforma hornhinnans vävnad för att korrigera brytningsfelet.
• Laser in-situ keratomileusis (LASIK) – En liten flik tas bort på hornhinnans yta, med ett mekaniskt instrument, innan lasern används för att forma hornhinnans vävnad och fliken sätts tillbaka. Denna metod är vanligtvis den minst smärtsamma och har en kort läketid, och är den vanligaste laserkorrigerande åtgärden. Dock är den bara ett alternativ om hornhinnan är tillräckligt tjock eftersom att operationen är den mest komplexa, och de eventuella komplikationer som kan uppstå är allvarliga.

Risker:

Alla kirurgiska ingrepp medför vissa risker, och din kirurg bör diskutera dessa med dig innan du fattar några beslut.
Följande risker är förknippade med ögonkirurgi:

• Om de korrigeringar som görs på hornhinnan vävnad har missbedömts, kan det leda till att ditt seende blir sämre.
• Fliken kan börja växa in i hornhinnans vävnad, vilket kan leda till problem med seendet som kräver ytterligare kirurgi.
• Hornhinnan kan bli för tunn och kan resultera i minskning eller förlust av seendet. Detta tillstånd kallas keratokonus.
• Du kan uppleva torra ögon under ett antal månader, detta kan behandlas med speciella ögondroppar.
• Ditt mörkerseende kan försämras i några veckor.
• Du kan uppleva en fördunklingseffekt nära starkt ljus.

Ögonlaserkirurgi är inte tillgängligt för alla och kan vara olämpligt för:

• Personer med diabetes – de kan drabbas av ögon-relaterade komplikationer som kan förvärras vid operation.
• Personer med tillstånd som påverkar immunförsvaret – ett försvagat immunsystem kan göra det svårare att återhämta sig efter operationen.
• Personer som är gravida eller ammar – hormoner i kroppen kan orsaka små variationer i seendet, vilket gör det svårare att vara exakt under operationen.
• Personer med andra ögonrelaterade problem, såsom katarakt eller glaukom.

Linsimplantatkirurgi

Linsimplantatkirurgi är en alternativ behandling som kan vara till hjälp för dem som tycker att det är svårt att bära glasögon eller kontaktlinser, eller för människor vars kortsynthet är mycket svår.

En konstgjord lins implanteras genom ett snitt i hornhinnan för att hjälpa till att fokusera ljuset korrekt på näthinnan. Det finns två varianter av linsimplantatkirurgi:

Phakiskt implantat – En konstgjord lins implementeras utan att den naturliga linsen tas bort. Detta är vanliigtvis den föredragna metoden för yngre personer som inte har svårt att läsa. Ett phakiskt implantat kan resultera i bättre seende än alternativa linsersättare – de flesta människor som genomgår denna behandling upplever avsevärda förbättringar i seendet, och cirka en fjärdedel av patienterna kan nästan få normalt seende. Dock kan phakiska implantat medföra en större risk för komplikationer (till exempel katarakt).

Konstgjord ersättning – En konstgjord lins ersätter den naturliga linsen på ett liknande sätt som vid kataraktkirurgi. Konstgjorda ersättare kan vara bättre lämpade för vuxna (vanligtvis äldre) vars ögon redan har skadats, eller dem som lider av en annan ögonsjukdom (till exempel glaukom eller grå starr).

Alla medicinska och kirurgiska ingrepp kan ha komplikationer – en fråga som vanligen förknippas med konstgjorda linsimplantat är posterior kapselgrumling (PCO). Detta är när en del av den implanterade linsen blir förtjockad och dimmig, detta händer vanligtvis ett par månader eller år efter att operationen äger rum. Laserkirurgi kan ta bort den drabbade delen av linsen.

Andra problem kan uppstå till följd av konstgjorda linsimplantat:

• Katarakt
• Glaukom
• Lös näthinna
• Mörkerseende kan försämras
• Haloeffekt på föremål om natten

Konstgjorda linsimplantat täcks normalt sett inte av allmän sjukvård och kan kosta runt 45 000–50 000 kronor för att få båda ögonen behandlade.